onsdag 14 april 2010

Älskade...




Innehåll
I. Till Iraq
2. Till Turkiet
3. Till Iran
4. Till Syrien




I. Älskade Iraqistân...

Du kan ej dela
därför ej heller fördela
du kan vara vaken tusen och en dag
du är för svag,
för mina lungors kraft

För ren är min hand för dig att ta i
för smutsigt mitt dova ljus

din skatt har Din Herre gömt,
under din bädd
det är där du skall söka
och inte bli
rädd






II. Älskade Twurqistân...

...du är mina dikters levande skri
hittad och hatad

Mina dikter är för få för de många
det återfunna åter förlorat

Du är det huvud jag ej kan klyva itu
min längtan, som kallar sig Dig

Min tanke är för liten för de kloka
låt mig undslippa min gärnings hinder

Mina flugor surrar alltförofta
de surrar ensamt eller gemensamt

Tematiska återverkningar i en inbillad evighet
jag, vet

Min fest bjuder in mig själv före de många
ni vackra, kom först





III. Älskade Iranistân...

...våra tungor omslingrade
i halvförstånd
Vi delar ande
ej förnuft

berg och dalar
i samma färg
vi delar aldrig samma glädje
alltid samma sorg

du doftar honung när du viskar
i mitt öra

jag känner din andedräkt
och blir förryckt
av de mina



IV. Välsignade Sûristân

...välkommen, metafor och dess motsats förenad i en sammanhållen rädsla av verkliga omfamningar och gott svek. Välkommen till min tambur. Låt dig drabbas av varje sträng. Tag, slag och repor på skor som vajar bland pilträden med en sista gnistrande salva av eucalyptus, citrus och oliv, hängande i mitten av en frasigt skuren kedja utan slut. Där lät stjärnorna om natten, och alla är dom mina och mina systrars och deras bröders. Där vandrade man och kvinna utan barn i ett öde minfält för en droppe mindre av det livgivande och söndrande vatten som i dina flata bergs uttorkade källor avlönade småspararna. Där spirade du. Där partiet vaktade schlagerfesten och börsklipparna. Där blev det aldrig svart om natten. Alltid rött, alltid gult. Alltid vitt, alltid grönt. Du blev min barmhärtige gråe gäst om hösten och glömde allt bort när vinden inte lydde din törst. Min var alltid verklig. Du återvände aldrig, och vann din ensamhet.

Copyright Ezi Pêxwâs & Partner 2010